måndag 27 januari 2014

Vad är rashygien (5)?

Den muslimska kvinnan förväntade sej utan tvivel att Allah skulle sända vackra söner till en lydig kvinna, men hon skulle inte ha tillåtit någon direkt vision av sådan söner att förändra lydnaden själv. Hon skulle inte ha sagt: "Jag ska nu vara en olydig kvinna, eftersom de lärda informerat mej om att stora profeter ofta är barn till olydiga kvinnor." Riddaren hoppades utan tvivel att helgonen skulle hjälpa honom att få starka barn, om han fullgjorde alla sina plikter, av vilka en kan ha varit att hjälpa sin fru ner från hästen, men han skulle inte ha tvekat att göra det för att han läst i en bok att en serie fall från hästar ofta resulterade i födelsen av ett geni. Både muslimer och kristna skulle ha ansett sådana spekulationer vara inte endast ogudaktiga utan även ytterst opraktiska. Jag håller helt och hållet med dem, men detta är inte poängen här.

Poängen är att en ny skola tror på eugenik framför etik. Och detta bevisas av ett välkänt faktum: att historiens hjältedåd faktiskt är eugenikens brott. Rashygieniska böcker och artiklar är fulla av ideer om att icke-eugeniska förbindelser borde betraktas och kan komma att betraktas som vi betraktar synder, att vi verkligen borde känna att giftermål med en invalid är ett slags grymhet mot barn. Men historien lovsjunger människor som har hållit sådana band till invalider heliga; den är full av fall lika överste Hutchinsons och Sir William Temple, som förblev trogna mot sina makar även när skönhet och hälsa tycktes ha gått upp i rök. Och trots att Dorothy Osbornes och fru Hutchinsons sjukdomar kanske inte faller under de eugeniska spekulationerna (jag vet inte), är det uppenbart att de kunde ha gjort det; och förvisso skulle det inte ha gjort någon skillnad beträffande människors åsikter om moralen i handlingen.

Jag diskuterar inte just här vilken moral jag föredrar, men jag insisterar på att attityderna är motsatta. Rashygienikern helgonförklarar verkligen just de män som hundratals familjer har kallat smitare. För att vara konsekventa borde de resa statyer över män som övergivit sina älskade på grund av kroppslig olycka, med inskriptioner som firar den gode rashygienikern som, efter att hans fästmö fallit av en cykel, nobelt vägrade att gifta sej med henne - eller den unge hjälten som efter att ha hört om en morbror med rosfeber storsint bröt sitt ord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar